minabilders

Akay 

en redovisning av en samtidskonstnär   
                  

Att försöka ta reda på vem Akay är, hur han arbetar och hur han får inspiration är inte ett lätt arbete. Det finns inte information någonstans om vem han är men rätt så mycket blidmaterial på

nätet om vad han har gjort och gör.

I en bok har jag läst om det och här ska jag göra en sammanfattning av den.

Vem är han?

Jag antar att Akay är i 40 årsåldern då det i boken står att han är född på slutet av -60 talet.. Detta är en bild jag fotat av från hans hemsida  http://www.akayism.com/

Det är omöjligt för honom att avslöja sin riktiga identitet eftersom vissa av hans verk kan betraktas som illegala eller rent av som skadegörelse.

 Det han gör och den konst han producerar faller inom ramen för "streetart". Det är en form av konst som har kommit för att stanna och som man antingen älskar eller hatar. Min gissning är att

det ändå är fler människor som fascineras utav den än avskyr eftersom Stadsmuseets stadsvandringar med gatukonstinriktning under sommaren varit mycket välbesökta. Akay började som

grafittimålare och var med och startade den fortfarande verksamma gruppen "VIM"  vilket står för "Vandals In motion".

Grafitti är en del utav gatukonsten eller "streetarten" men som har flest motståndare och som gör att man från politiskt håll anser att allt som sätts upp i staden på fel plats av

privatpersoner skall saneras inom 24 timmar. Streetart kan vara gjort av många saker: pärlor, kakelplattor, stickat, lego, klisterbilder, bilder som man gjort med hjälp av spraymallar- ja

egentligen finns det nog inte någon gräns för vad man kan göra. Det alla dessa konstnärer/ artister/ sabbotörer/ provokatörer har gemensamt är synen på det "offentliga rummet" och att det ska

vara tillgängligt för alla och att man ska få visa sin konst där eller göra sin röst hörd där. Han- Akay- ingår i olika arbetsgrupper och de genomför tillsammans olika typer av projekt.

Ett av hans tidigare projekt hette "Köp ett liv" som är en kritik mot vårt sätt att leva ... några citat har jag hittat men det finns inga bevis för att de är hans egna ord.

.

Här ett arbete som kritiserar det som vi vanliga människor inte kan värja oss emot: reklam.

"Vi som vägrar bo i en stad där företagarnas köpbudskap går före invånarnas egna kreativa uttryck låter oss inte köras över av stockholmsstads korståg" ett citat av Akay.

Han har också startat en egen ideologi som kallas Akayism

De han samarbetar med är  Klisterpeter och tillsammans kallar de sig för "Bröderna Barsky"

Med Adams blir han Guility Guility.

Om boken

Den bok jag har läst heter Urban rekreation och handlar om de projekt Akay gjort tillsammans med Klisterpeter.

Den kom ut 2006 och är skriven av 4 personer med olika perspektiv på Bröderna Barskys arbeten.

Enligt bakside texten har Kidpele hjälpt dem att berätta om sina projekt. Rasmus malm har följt dem på äventyr. Maria Lantz har hjälpt till att placera deras verk i konsthistorien Ika Johannesson

har fått dem att

berätta om sina liv och vad som driver dem.

Boken är på 192 sidor och rik på bilder där man kan följa deras arbete i olika steg.

Samanlagt är det 13 projekt som man redovisar. Det mest kända är "Traffic Island" en röd målad stuga vid Eugeniatunneln.

Här byggde de en liten idyll med staket och välskött trädgård med välansad gräsmatta. De tjuvkopplade el från en närbelägen gatulyckta och hängde upp julgransbelysning.

Denna lilla stuga fick även en beskyddare i gatukontoret som emellanåt hjälpte till att städa upp runt stugan. I boken kan man läsa de meddelanden som förbipasserande lagt i "bröderna

Barskys" brevlåda. Här kan man läsa om familjepicknick, övernattningar och om mannen som stannade på motorvägen, lämnade sin fru i bilen för att klättra upp till huset. För att ta sig till

stugan måste man passera en fyrfilig motorväg ( vilket är olagligt - du riskerar böter om du gör detta!) i närheten av Karolinska sjukhuset vid Eugeniatunneln. "Akay har tagit allt den svenska

landsbygden lovar och står för och placerat det mitt i staden. Tänk om fler förvandlade de platser de befinner sig på till de platser de drömmer om. Det är inte så svårt."

Sedan har vi projektet "Orsak och verkan". Här har man arbetat utifrån en hypotes och observerat resultatet på avstånd för att sedan dokumentera händelse reaktion, orsak och verkan. Till sist

har man dragit en slutsats.

Hypotesen var: Allt en människa gör orsakar förändring, och allt en människa inte gör bevarar saker som de är.

De arbetar ständigt med stadens ickeplatser, de ingenmansland som inte är ämnade för någon och inte har något syfte - varken för arbete, konsumtion eller fritid och ger den en ny oväntad

innebörd. De märker ut och ger platser betydelser de inte tidigare hade. De får oss att lägga märke till staden och dess potential.

ÄR DU OCKSÅ...

ZOO...Vid Karlbergsslott

Boken avslutas med ett reportage om vad och hur de arbetar samt en essä ur ett konstvetenskapligt perspektiv. Här ställs frågor som "Är detta konst?" "På vilket sätt är det de?". Man kan läsa

om att verka i det offentliga och att våra gemensamma utrymmen är ett politiskt begrepp som innebär makt och kontroll. Här är friheten kringskuren och oftast tänker vi inte på det. Om man vill

protestera mot ett lagförslag måste man söka tillstånd. Man får inte bada vid stadshuset inte sätta upp affisher eller visa upp sig och sitt. "Det offentliga rummet är i stället en spelplan för snabb

förflyttning av folk och varor, för kommers, turism och konsumtion."

I epilogen får man läsa om vad som hände med projekten. Att den lilla stugan fick stå i 3 år. Att deras "city swings" - gungor vid Sergelstorg togs ner snabbare än de hann sättas upp trots att

folk i allmänhet verkade gilla dem. Att graffiti i snö försvann på det naturliga sättet. De gigantiska texter så som "we have no shame", "sky is the limit", "just a kid growing up" sprayade på isen

också försvann med tiden...

Vad tyckte jag om boken?

Jag har svårt för att vara neutral även om jag har ansträngt mig i texten här ovan. Jag är otroligt facinerad av gatukonst även om det är en olaglig handling och ibland skadegörelse. Det Akay

och även Klisterpeter gör är ju att ifrågasätta en hel del som vi andra bara springer förbi eller aldrig ens tänker på. De är otroligt skickliga och oftast maniska i sin nit att nå dit de vill med ett

projekt. Om det är konst de gör har de själva svårt att svara på . När man tittar på Akays hemsida möts man av orden "The act is the beauty"- "The beauty is the act".

Jag uppskattar verkligen att det är så mycket bilder I boken och så tycker jag att det är bra beskrivet av Kidpele. Att det sedan finns intervjuer och -som det står- konsvetenskapligt perspektiv

ger mycket mer till boken än om den bara hade beskrivit arbetet.  Självklart har jag ögon och öron öppna för mer av samma vara.

Cecilia Lundquist 2008-12-22